Okt 18 2010

Jämmer och elände

Jag gör min praktik nu, på bibliotek, och det är verkligen jättekul. Det är så ofattbart mycket trevligare än skolan att jag är mer omotiverad att slå upp en studiebok än någonsin förr. Precis som väntat lär man sig nämligen ingenting nödvändigt i skolan. Detta gör dock inte att uppgifterna slutar trilla in, nej då! Jobba då? Jamen visst, på helgerna. Detta är alltså ett klagoinlägg med ett och endast ett syfte; nämligen att bortförklara mitt mycket skrala läsande. Jag har haft utmärkt sällskap av ”Huset vid Flon” på pendeln, men tretton minuter enkel väg är ungefär tillräckligt för att jag ska hinna leta rätt på var jag var sist och därefter läsa några futtigt få sidor. Av rädsla för att glömma boken hemma vågar jag inte packa upp den på kvällen, så då måste jag läsa serier (måste är kanske en sanning med modifikation, men det är ungefär vad jag orkar) och nu är det någon som lagt in ett uppsatsskrivande mitt i allt. Mitt sällskap på pendeln kommer därför vara studielitteratur. Så fruktansvärt deprimerande att man vill grina. Mitt i allt detta ska jag dock läsa om Jane Eyre för min och Kafkas lilla läsecirkel, vilket ska bli hur nice som helst. Det blir liksom ett tvång, men ett bra sådant till skillnad från allt annat. Nu MÅSTE jag läsa något kul.

För övrigt gick det ganska bra med bokintroduktionen i söndags, vi enades om en snygg och lite tålig version av Nalle Puh som vi sedan gick igenom. Utan minsta antydan till sönderrivna sidor, jag tolkar det som ett gott tecken.


Okt 15 2010

I etern

När man minst anar det och är som mest inne i sin ”hinna läsa tre sidor på pendeln-period” men ändå känner sig ganska nöjd med de serierutor och dagstidningar man hinner tugga i sig, då slår hon till; Kafka på jobbet. Då får man erbjudandet att föra dialog om ett av tidernas mest kända verk, nämligen Jane Eyre. Valet av bok står bokcirkeln i P1 för, tydligen är det som så att ”Bokcirkeln i P1 – hjälper dig överleva genom november”. Vad är det för svenska egentligen?  Anyways (jag kör hej vilt med svengelska, men ifrågasätter ändå gärna andras språk. Ah, sympatiskt), jag meddelar så gärna mina tankar kring träbocken Rochester, men Kafka nöjer sig inte med detta, hon ska spela in det hela och podcasta (kan eventuellt vara ett verb, ursäkta mig annars) samtalet.

Jag är en person som aldrig någonsin köpt att den där rösten som de påstår tillhör mig faktiskt gör det, jag menar också att jag egentligen är mycket mer intelligent än jag verkar och att jag dessutom är fyndig. Allt kommer nu ställas på sin spets och min självbild kommer att raseras. Det känns…Well, det känns ganska roligt om jag ska vara ärlig. Ska bara linda in mikrofonen i aluminiumfolie innan vi kör så jag kan påstå att jag egentligen har en behaglig och lite…eftertänksam röst. Ska även byta ut ölkonsumtionen mot rödvin i någon vecka innan för att komma i rätt stämning.